Tarmvred & klåda.
Nu är jag hemkommen från ett midsommarfirande i Fränsta, och inte bara i Fränsta utan långt in i en skog, fylld med mygg och fisk. Det var ytterst trevligt. Dock ganska ansträngande av att sitta på nålar och försöka vara den bästa Cecilia som finns. Det blev min lugnaste midsommar hittlills, fredagen firades självklart med nubbe och sill och sen lite vin på kvällen. Men jag kan tala om att det inte var Bergsjö eller Äppelbostuk på denna fest vilket var dunderskönt. Jag samlar så otroligt mycket vuxenpoäng nu för tiden, för att bara skryta med ett exempel, idag tittade jag över mina fonder och placerade mina pengar i olika fack. Det kändes bra, jag ringde även mamma och talade om vad jag hade gjort, då fick jag beröm, och vem gillar inte det?
På lördagen fiskade vi mest hela dagen, det var jätteskönt. Dock fick jag ett liiitet napp medans Peter slog till med att dra upp den största öringen jag sett... Jag vill bara kunna vara glad för andras skull, men det kommer väl om några dagar.
Allt skulle ha varit perfekt om jag hade en egen toalett. Jag har svårt att göra mina behov i andras sällskap och en mulltoa är inte så trevligt. Så många timmar gick åt att tänka på just detta, vilket gjorde min resa lite sämre.. Någon dag måste jag ta tag i detta problem, men det kommer att dröja. Jag duschade i alla fall två gånger när jag kom hem. Skönt.
Idag jobbade jag, det kändes fruktansvärt tungt och det var hur mycket folk som helst. Allt som allt gick jag upp från min kassastol i en timme, det är ganska uttröttande. Imorgon jobbar jag mins sista dag, sen är jag ledig i sex dagar och då ska jag åka till Göteborg. På en roadtrip. Hihi.
En längtan till sushi.
Då var det dags igen, midsommar. Denna midsommar ska jag till Fränsta. Till Fränsta... Det kommer förmodligen att bli skitkul.
Jag har absolut tappat bort min skrivarlust, eller jag vet inte. Har jag gått och blivit tråkig? Det kan inte vara möjligt.
Goodbye Earl.
Jag är fullt medveten om att jag varit fruktansvärt opersonlig i mina senaste inlägg och detta har faktiskt en förklaring. Jag vill inte jinxa.
.. like sorry.
Nej, nu ska jag vänta på min pappa och mitt gryn.
Äntligen.
Jag börjar återfå medvetandet. Det var meningen att det skulle gå lugnt till igår och det gjorde det. jag och några från jobbet spelade poker, jag drack någon öl til någon drog fram en whiskeyflaska. Två ganska stora glas senare åkte jag hem, glad i hågen. Nu vill jag påpeka att jag på sin höjd bara var salongsberusad.... Sen så blev det idag. Fy, aldrig igen ska jag dricka whiskey, min mage har varit i uppror precis hela dagen, jag har knappt lämnat lägenheten bara för att jag måste ha haft toatillgänglighet. Äntligen har det lugnat ner sig och en hamburjare från max har letat sig ner. Så aldrig mer whiskey.
Just det, jag vann och kom tvåa, känner mig nöjd.
Perspektiv.
Alla människor är gjorda av rutin och gamla mönster bryts inte lätt. Vilket uppenbaras i mitt liv just nu, detta gör mig förbannad. Att man aldrig bara kan luta sig tillbaka och följa med i vad som händer, utan att överanalysera varje litet steg. Att acceptera att andra människor inte fungerar lika dant. Jag är nog fruktansvärt egoistisk när jag tror att alla måste agera som jag vill att dom ska för att jag ska försöka att förstå, varför kan jag bara inte försöka att förstå dom. Det är sant det som sägs, att man alltid lär sig något nytt. Men att försöka ändra sig efter det nya som man lärt sig är svårare.
Jag har nu varit ledig i två dagar efter varandra, detta har lett till att jag har haft för mycket tid att tänka. Livet går snart tillbaks till det normala och detta brukar betyda en överhettad hjärna på Biltema.
Nu ska jag snart sussa i min 27 gradiga lägenhet under mitt duntäcke.
Just ja, jag glömde kanske skriva att jag är jävligt glad. För det är jag.
Då har det gått och blivit sommar.
Den första juni sa det pang. Allt blev supervarmt och sommarens allra fösta dag började med en mysig promenad bland alla fina hus och en kort paus med dinglande ben vid ån, sen uppenbarades det lilla helvetet. Dvs biltemas övervåning på sommaren när ac:n går och dör. För det fösta så älskar jag värme, det finns inget bättre än att sova på någon annan under ett duntäcke, men detta var fruktansvärt, jag började stapla några kartonger.. tills svettpärlor dinglade ner längst med min panna. Och jag svettas i stort sett aldrig. Det visade sig vara uppåt trettiofem grader. Det slutade med att vi alla som vistades på övervåningen ställde oss i lilla butten framför en liten fläkt, som fläktade härligt ljummen luft, som sen blandades med våra illaluktande odörer. Detta var juni nummer ett.
Det händer ganska mycket i mitt liv nu, jag mår superbra och har faktiskt inte så många bekymmer längre. Det känns som att jag blivit vuxen och gjort mitt liv mer bekymmerslöst. Förutom att mitt gryn snart kommer hem och att jag har supertrevliga grannar och många på mitt jobb som jag stortrivs med har jag träffat en människa som blitr bättre och bättre för var dag som går och det är inte fy skam.
För att summera så tror jag att sommaren 2008 kommer att beat the shit out of många andra somrar.
