Life sucks and then its beer.

Jag är frustread av den anledningen att människor lägger sin långa näsa i blöt där den inte ska vara. Speciellt inte om man inte är bättre själv. Peter sa åt mig att skriva ner allt skit jag tänker och inte publicera, men nu är det så att jag inte tänker skriva precis som jag tycker och jag tänker publicera skiten, häftig ståndpunkt va? Patetiskt. Nej jag tänker göra som en god vän till mig sa, att inte bry sig. Tyvärr så är det en av mina inte så bra egenskaper. Nej, ett bad på det här så, eller mina fem öl som jag har ståendes i Peter whiskeyskåp, eller varför inte slå på stort och ta en whiskey!

Äsch, detta är faktiskt inte en så stor grej men nu kommer alla jäkla spykänslor jag har över skolan fram, idag penetrerade vår lärare att vi skulle ha en föreläsning som inte ska komma på vår tenta, men hon tyckte minsann att vi skulle gå ändå eftersom den var så intressant, bite me! Skolan är inte min favoritgrej just nu, till denna tenta ska vi kunna sjukdommar, symtom och åtgärder. Vet ni hur många sjukdommar det finns? Vi ska självklar inte gå igenom alla men det känns som det.

Fem minuter senare:

Öl smakar gott.

Freedom!


.....

Note to self: duscha ska man göra sist på en kväll, annars kan man bli så jäkla trött.


Nu ska jag sova.


Godnatt.


Skabb är inget jag vill ha.

Så blev det höst ute, nu skiner solen på de gula små bladen och det är så härligt att titta på, när man sitter inomhus förstås, för det är kallt. Förresten så håller även mina blommor  på att bli gula, men förstås beror det också på hösten...

Nu tänkte jag visa en bild på gårdagens maträtt.

NU när jag tittar på den så här ser den faktiskt inte alls god ut, men den gick ner och jag är nöjd över att jag kan steka frysta saker. Just nu sitter jag och fryser, jag måste hålla dörren öppen för att katten ska stimuleras, just nu är jag livrädd att han ska bli dement. Man kan bli det av imobilisering och eftersom katter använder sin näsa för att träna det som finns i deras lilla huvud så tänkte jag att det var det bästa, jag får helt enkelt gå och bada sen.

Vi hade match i helgen, vinst mot Alnö med 10-0, kan det bli så mycket bättre än så? Dock var det bara en träningsmatch men det kändes bra ändå. Jag stog i mål och nu ligger en tyngd över mina axlar, ska jag fortsätta min framtida karriär i målet eller ska jag spela ute? Det var längesedan jag var så himla glad under/efter en match som i helgen. Äsch det tåls att fundera på.

Här är dagens maträtt, det finns få saker som jag älskar lika mycket som remouladsås och öl.



Ikväll ska jag göra följande:
Duscha.
Putsa till allt som behöver putsas till tills mitt lag kommer hit.
PLUGGA.

Here I go.


Drottningsylt eller hallonsylt?

Imorgon bär det av, jag kan knappt bärga mig, som än väluppfostrad flicka skulle säga. Vi ska nämligen åka buss till Kramfors för att sedan bli upphämtade av Peter. Hur länge sedan är det inte sen man åkte buss? Sen ska vi förhoppningsvis åka kanot, med ölen då såklart. Tänk att vi även ska gå på Gladan (innestället) och fuldansa. Det var inte heller igår. Att fuldansa är en liten specialité för mig kan man säga, det blir antigen lite moppe- eller lite MJ-inspirerat, hur som helst kommer det att bli en hit!






Hittade en bild på google, så här ser det tydligen ut i Kramfors centrum. Vad roligt vi kommer att ha...




Idag var inte en sån inspirerande dag, efter en timme under andra föreläsningen satt jag och Sandra och pratade om drottningsylt, jag kan aldrig komma på att vi någonsin pratat om drottningsylt tidigare, så ni kan kanske fundera ut hur intressant det var. Jag åkte i alla fall hem för att vika mina kläder, som jag tvättade förra veckan, inte illa. Just nu försöker jag mysa i kapp med min katt som ska vara hemma ensam en natt.

Ikväll är det träning och förhoppningsvis har jag efter det modet att tvätta mitt hår.


Piotr?

Så var man tillbaka i hemmets lugna vrå. Vi har haft stormiga dagar i Alnö, fast dock väldigt bra dagar. Jag har fått varit med mina älskade syskonbarn och Werner har blivit lite misshandlad och även bitchslapat tillbaka. Nu är vi hemma och Werner han är trött, men jag ser att han saknar uppmärksamheten.

Imorgon är det som vanligt skola, det är inte roligt längre och jag längtar tills den dagen så jag är färdigutbildad.

Till helgen åker vi till Vedaaaa.


Ny vecka.

En ny vecka har börjat och jag infinner mig på Alnö. Werner trivs som fisken i vattnet eftersom Albin & Lucas vill ta på honom ständigt.

Många föreläsningar, here I come!

En vanlig lördag.

Nu har jag suttit och läst mina blogginlägg från förr, det är verkligen som att bläddra tillbaka hundra sidor av mitt liv. Tyvärr så tog jag bort nogg.se, och kan därför inte se mina inlägg som jag skrivit där vilket i sin tur kanske bara var för det bästa. Jag är annorlunda nu än vad jag var förut, visst så tvivlar så på mig själv ibland, visst går jag till skolan och känner mig som värlens konstigaste människa men allt faller på plats då det är någon som förstås sig på vem man är. Vad jag kommit fram till än så länge är att jag älskar djur, jag gillar att bita Peter på alla hans kroppsdelar (och detta är inte på ett sexuelltt vis) och jag gillar att bli omhändertagen (vilket jag egentligen inte alls står för.... egentligen). Kanske börjar jag acceptera alla dessa nya saker med mig själv och kanske gör detta mig till en bättre människa? Tyvärr så vet jag inte detta ännu men jag uppdaterar hur det går.

Det har varit en bra kväll, ikväll. För det första fick jag äta biteline-pizza med mina favoritpersoner och detta inkluderar Sandra. Sen gick vi på Sandras lagfest och där fick jag böna för mitt liv för att komma in.. eller nja, kanske inte riktigt menjag fick erkänna mig vara ett stort "fan". Där blev vi en stund tills alla skulle ut, jag orkade inte och gick hem för att hitta Peter sovandes i soffan, han väntade på mig tydligen, snällt! Nu sitter jag här med Werner på en sida och snusen på den andra, är inte livet bra?

Ps: Sandra gjorde mål på sin sista match även om det blev avblåst.



Jag utgår.


17 september, igår.

Idag är det fredag.. hoppas inte föräldrarna stör. Ni vet från fredagsmyslåten. Idag kommer Pete hem och vi ska minsann fira. Vi har nämligen varit tillsammans i ett år och fem månader, igår i alla fall. Den känns väldigt speciellt, nu tänker jag faktiskt kärleksbabbla lite. Det känns speciellt för att jag fortfarande är kär, så otroligt mycket.



Grattis för att du står ut med .....

..... mig.




Missöden i tvättstugan.

Idag är det en tvätt, städ & pluggdag. Saker förändras när det är andra som förstör planerna. Det var en tant före mig i tvättstugan, för det första var hon sen med sin tvättning, så jag fick maskinerna en kvart försent, sen så torkade hon grejerna en timme över tiden så jag inte kunde torka. Och jag vet inte hur många gånger jag blivit utskälld i den där jävla tvättstugan för småsaker. Tanter kan vara tysta.


Görlös.

Ni måste läsa Anna Ankas lilla artikel som hon skrivit efter programmet. Hon säger sig vilja vara en förebild för svenska kvinnor, säger hon som tror att genom att äta brosk så skyddar hon sig mot cancer, eftersom hajar aldrig får cancer. Så brosk blir alltså till vårt skelett om man äter det? Jag vill helst inte att hon ska vara min förebild.

Nu är det helg. Det är jag glad för. Det jag inte är glad för är att jag tycker att det är ganska tråkigt att vara hemma själv och det faktum att Pete´s telefon gått sönder.

Idag har vi träning, det är jag glad över, annars hade jag suttit här och hängt med en katt, det känns lite gammal kvinna med katt.



Det här är killen som jag vill ska komma hem, förresten ska ni vet att det är extra säkert om man använder flytväst på en brygga.


Jag lever i lyx.

Just nu så sitter jag i Sandra & Chrillens lyxlägenhet. Det är lyxigheter överallt och inredningstänket är ett faktum. Tänk om jag fått ett sånt sinne. Anyway jag ska bli bjuden på lyxmat i denna lyxlägenhet, är det underbart? Sandra har stått framför spisen, Chrillen framför datorn och jag i soffan, känns väldigt lyx. Fast jag dukade faktiskt fram underläggen till tallrikarna och det är inte illa.

Jag längtar till vi ska paddla kanot, vi och ölen. Vi har redan bestämt platser och pratat lite taktik kring det hela, det känns faktiskt väldigt bra. Vi var ju även på gymmet idag och skulle ju egentligen ha tagit roddmaskinerna men så kom vi ju på att man bara en paddel när man kanotiserar, så vi slapp.

Nu ska vi äta.


Volvo!

Jag blir tokig på alla tvprogram nuförtiden, bortskämda husfruar?! Vad är detta, paniken kokar. Hej Anna Anka, jag suger av för lite pengar. Kallas inte detta något annat? Iofs så gör hon ett bra jobb med att vara troféfru, dock hur långt kan människor gå för pengar? Så långt att man äter brosk är ju ett som är sant.

Idag har jag varit en jävligt duktig flicka. Som ni kanske inte vet har jag fått låna min svärmors bil i utbyte mot att jag matar deras fiskar. Så nu har livet börjat. Efter KTC på sjukhuset så har jag hunnit med att åka till Alnö, åka till Sandras träning, dock så såg jag den inte eftersom dom spelade 50 m bredvid vilket jag var för dum för att förstå, sen har jag åkt till Stefan för att övertyga honom att äta ekologiska ägg och nu sitter jag här i soffan. Det är härligt att ha ett liv. Nu kanske ni tycker att jag är otroligt lat, för det här kan jag ju faktiskt göra utan bil, men som jag skrivit förut så har jag ett maniskt beteénde när det gäller att vara irrationell: våltäcksmän finns överallt.

Nu ska jag faktiskt mysa med min katt.

 

 


Monday.

Jag förstår inte varför jag tittar på ghost whisperer, jag vet vad som kommer hända och jag vet att jag kommer att börja grina. Låt mig förklara i några korta ord. En ande söker upp Melinda som i sin tur söker upp andens anhöriga som i sin tur tror att hon är knäpp, det går en liten tid och de anhöriga söker upp Melinda och då träffas anden och de anhöriga.. och ungefär här börjar jag att söla. Sen så ser anden ljuset och försviner in "i dimman", ja just det. Men nog sjutton kommer jag se resterande program för det.

Idag har det inte varit en bra pluggdag. Juste att man är less nu när vi ska hålla på med den här kursen i två månader. Jag längtar redan till helgen för då ska jag äntligen gå på Sandras sista match. Helvete vad jag kommer att göra banderoller och diverse.


Det här är fotbollsflickan.

 

Idag ska jag äta lyxmat, det vill säga tacos. Vi skulle ha ätit det igår, men då kom mina underbara föräldrar så då gick vi ut och åt på Sju kryddor, turkiskt, himla gott men jag är nog inte en turkish kind of girl. Det är ju så himla nyttig mat, herregud jag vill ha fett, helst friterat. Och jag ska bli sjuksyrra? Jaja.

Nu ska jag gå iväg för att skapa den perfekta tacotallriken.


Kebab för fulla?

Jag och Peter ha blivit "the it couple", vi är dom som man ser på dansgolvet, ser skrikandes vid baren och de som stannar ute längst på krogen. Och detta visste vi inte inte förrän igår när huvuden och magar skrek och sparkade. I fredags kom Pete´s bror och kompis hit på middag, innan middagen så gick vi på systemet, konversationen lät så här.

Jag:
- Ska vi köpa tre liter vin? Rött vin håller ju i fyra veckor..
Peter:
-Ja, det gör vi.

Vid tio var vinet slut. Sen förstår ni kanske resten. Det blev Bishop, det blev Oscar och det blev Kebab City. Då ska jag förklara min överskrift. Jag kan bara äta kebab när jag är full. Fan vad gott det är. Men i nyktert tillstånd tycker jag att det är skitäckligt. För mig är det väldigt konstigt.

Sweet dream or a beautiful nightmare.

Nu råkar det faktiskt vara så att det var träning igår. Jag är fruktansvärt ur form, ibland förvånas jag över mitt lilla lager av överbliven hud eller som jag brukar kalla det, mitt matförråd. Det är ju iofs bra att ha nu när det är så dåliga tider. I alla fall så gick det otroligt bra, mycket bättre än förra gången. Det kan ju bero på att det inte var så många små flickor där, förra gången sprang dom omkring så huvudet snurrade. Men det var riktigt kul, nu längtar jag till seriepremiären 9e oktober, i njutånger. Askul eftersom halva mitt gamla lag spelar där.

Nej, nu blir det plugg.

En fråga?

Får man verkligen när man nästan är tjugofyra år hata en grönsak? Jag kan faktiskt pilla i mig det mesta och försöker lära mig tycka om något jag inte tycker om. But, I have met my match! Ärtor, gröna, äckliga illaluktande ärtor.




Det vi lärt oss av detta är att jag inte

är en riktig princessa.

 

Ps: Jag provar alltid en!!


Pellen.

Idag är ingen bra dag. Man ska inte klaga men jag är inte på topp. Jag undrar om människor med orättvisa runt sig hela tiden har bra dagar? Vi skulle ha haft två lektioner idag, men jag gick på en halv och nu när jag kom hem så skulle jag ha pluggat livet ur mig, har jag gjort det, NEJ! Äsch, nu ska jag inte tråka ut en med mitt liv, jag kanske ska börja prata om någon annans liv.

Jag har i alla fall världens bästa sovkamrat, han heter Werner och är väldigt hårig. Igår natt vaknade jag av att jag låg på hans långa arm, jag blev ju självklart livrädd att jag hade stoppad hans blod i armen och flög upp, men han låg och sussade så sött. Det är kärlek, jag önskar att den katten bara var fyra år istället för nio, tänk snart är hans lilla liv slut. Jag vill även tillägna den här blogginlägget till Pelle, en av två katter som bor hos mamma och pappa, de tog bort honom igår, sjutton år. Han var faktiskt helt otrolig en gång kissade han på mig, vilket han aldrig gjort annars vill jag tillägga, det visade sig att han hade blod i urinen. Det ska jag fan komma ihåg att göra på Peter när jag har blivit dement.

Nej vad tror ni, ska man kanske gå och göra någon form av nytta?

Rädsla.

Idag gjorde jag mitt sista besök på länge hos Matilda, min tandläkare. För tre veckor sedan opererade jag nämligen ut min visdomstand, min allra sista. Att ta bort tandköttet tog kanske en halvtimme, men att sedan försöka dra ut tanden krävdes det tre tandläkare för och en och en halv timme. Jag har i alla fall gått på alvedon och ipren och har mycket ont, än! Det tokiga är att det är ju ett stort jäkla hål och där samlas det mat, hål + mat = inflammation, så det rinner ett massa smaskigt slaffs i min mun hela dagarna. Min sambo har vägrat grovhångla med mig under denna tid, vilket jag absolut inte förstår. Idag spolade dom ut en massa rester så nu känns det bra igen. Mitt i den här tråkigheten tänkte jag visa en bild, på dom som betyder allra mest.

                                

           Lucas                                                                              Albin

Idag har vi haft skola, med en av världens långsammaste lärare. Hon är jättetrevlig, men räcker det verkligen hela vägen ut? Hon behandlar oss som barn, det är nästan så att man skulle vilja räcka upp handen för att gå på toaletten. Som ni vet så är ju jag gräsänkling nu, och med det menas att helvetet börjar. Igår vågade jag knappt gå och kissa, jag är så mörkrädd. Jag satt även i timtal och var godissugen men vågade inte gå ner på statiol, vilket iofs var ganska bra. För istället poppade jag popcorn och saltade sönder dom så dom absolut inte var ätabara. Touche till godiset ännu en gång. Idag kommer faktiskt min älskade hem, det är bra.

Nu ska jag återgå till mitt pluggande.


Uppdatering II.

Ett av mina favoritprogram är projekt runway, trots att jag sett avsnitten minst två gånger förut. Fan vad jag skulle vilja sy, mest att kunna sy. Min senaste kreation var en present till Peter, i form av en mantel. Det ska tilläggas att han hade manteln på sig när han gick upp för Helags, tufft va? Den var dock inte så assvår att sy men jag blev fortfarande irriterad.

Kvällen ska spenderas med plugg. Vi har jättejättemycket den här kursen, men ändå så måste man väl få boka bort på O´learys för att se Sverige - Malta...? Det tycker i alla fall jag. Så det blev även så, ett bort för sexton lite snabbt.

Jag har varit ganska nere i två veckor. Inte för att jag riktigt har någonting att vara nere för men jag antar att det blir så ibland. Det känns mycket fel att när man intagit alkohol är då man skrattar som mest. Det kanske jag ska ta och ändra på, efter Sverigematchen då förstås. :)


Här var jag i alla fall glad. Sandras och min kräftfest på våran balkong, inte så illa va?
Efter denna bild spillde jag ut två öl och två jäger,
på just O´learys.


Farligt farligt, men härligt härligt..

.. och med detta menar jag att jag denna helg för första gången på två år använde klackisar på fest. Jag ramlade inte, men detta resulterade också i att jag mestadels satt ner på en stol. Några i klassen hade fest sen blev det kårhuset och där blev det en snackstallrik sen blev det hemgång. Jag kände att jag ville vara något så när ordentlig på söndagen eftersom Pete skulle flytta då. Nu är det måndag och nu har han flyttat. Det känns väldigt trist, men som den hemmafru man är ska det bli skönt att göra fint hemma igen. Jag får alltid städmani när Pete är borta och det är faktiskt riktigt roligt.

Anledningen att jag ska börja blogga igen är för att jag har köpt en alldeles fin dator, en dator där jag kan ha mina bilder på och allt mitt skit. Skärmen är alleles bred dvs wide screen, jag är så nöjd. Dock är jag inte nöjd med min blogg och jag önskar att jag skulle få hjälp med den, lite personligare. Jag ska allt ringa Louise lite senare.

Nu har jag börjat i termin 3. Det känns coolt, men jag kan inte beskriva hur många gånger jag tvekat, tänk om man är urusel på att vara sjuksköterska om man blandar fel medicin och inte späder mm. Det kan ju leda till katastrof, vilket jag inte önskar. Jag förstår inte att alla är så säkra på sin sak.

Detta är jag och min boytoy i Storsjö,
ingen fisk men mycket kärlek.


RSS 2.0