.

Ibland undrar jag vad det är som håller tillbaka mig från att vara den bästa jag kan vara. Det är fakta att det är jag som gör det, men vad har jag för anledning till att göra det? Förut läste jag alla sorters böcker och vågade verkligen prata med andra människor om att jag mådde dåligt, men nu undrar jag om  jag verkligen mår dåligt eller om jag sitter och vältrar mig i men egna skit som jag tror är en stor jävla hög med skit. Fakta två, jag mår inte dåligt så jag har ingen ursäkt för någonting längre.

Jag såg just på du är vad du äter med Sanna Bråding  och för att det var med henne så reagerade jag, hon är inte överviktig men blir som besatt i saker hon tar sig för. Jag är lika dan, på gott och ont. Ibland kan jag tokträna och äta nyttigt i en månad medan jag nästa månad lever som skit igen. Just nu tränar jag inte, jag äter inte mat som är bra för mig, jag sitter hemma för mycket och jag spenderar för mycket pengar på småsaker. Jag måste verkligen hitta ett eget liv. På kvällarna har jag så mycket energi över eftersom jag inte gör något annat än att sitta i soffan hela dagarna.

Det känns lite patetiskt och jag måste på något sätt börja slänga alla bortförklaringar i en sopsäck. Förut var jag verkligen organiserad, sen kom min knäskada, jag vet en stor fet jävla bortförklaring men det är fakta nummer tre, min värld stannade upp och jag blev utan träning i ett helt år.

Fan Cicci. Nu är det dags att styra upp saker. På måndag ska jag ha en plan!