SurCicci.

Det är jag just nu. När det går lågt mellan måltiderna kan jag bli ett djur som bara ärute efter att bråka, det är dock tur att min pojkis bara tittar på mig och ler. Det gör mig ändå argare. Han har just åkt iväg för att köpa mat och det är tur för annars hade han fått en pjäxa i huvudet. Jag är ett stort odjur innan vi ätit och efter maten blir jag världens sötaste, jag tycker synd om Peter ibland och jag förstår absolut inte varför han är så go mot mig när jag helst av allt vill banka honom gul och blå. Som sagt... jag har inte fått någon mat ännu.

Vi har just kommit hem från Åre. det var superkul det är skönt att få komma iväg lite grann, speciellt när man får bo gratis, annars hade jag aldrig haft råd. Vi kom fram kl tio på lördagen, Peters bror gjorde en praktvurpa en minut efter han fått på sig skidorna. :) Det var svinkallt och jättemycket folk i backen, vilket gör mig nervös, jag är så himla rädd att det ska komma någon och köra på mig, men efter två öl och någon jäger var allt bra igen. Jag tror jag har något fel i min fot efter min operation, nervtrådarna kan inte ha vuxit ihop för när jag väl blir kall om vänster fot går det stötar genom fötterna, en gång var jag nära på att svimma, det gör så jäkla ont. Men nu är jag hemma och kan äntligen mysa med min superkatt igen.

Imrgon börjar jag en helt ny kurs utan tenta. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0