2009.

SÅ blev det ett nytt år iår också.

Idag har det varit myslördagfrukost med Miami inc, det är alltid lika trevligt med en massa olika godheter vid frukostbordet. Vi har den traditionen på lördag och söndagsmornar. Det ska vara mycket grönsaker, oboy, kaffe och något gott bröd med en massa olika pålägg, skaplig kvalitetstid.

Det nya året firades med goda vänner uppe i norr. Det är alltid himla trevligt när man passar lite in i sällskapet,  Dag och Charlotta är fantastiska. Vi anlände vi tvåsnåret och där blev vi placerade i en soffa medan de bjöd på god lunch. Alla var peppade inför kvällen och vid fyratiden hällde vi upp ett glas vin, men därifrån gick det neråt. Jag är stort besviken på mig själv, jag brukar aldrig banga eller bli trött. När klockan var tio i tolv gav jag upp och hällde ut mitt ölglas, jag var inte alls sugen. Vi kikade på fyrverkerierna och gick tillbaka till stället vi käkade på men sen gick vi hem... Vaknade dock gott på torsdagsmorgonen. Maten var jättegod och så var också sällskapet, synd bara att det blev en sån snabbvisit.

Vi hade planer på att åka till Härnösand i helgen för ännu mer fest, men tyvärr så orkar vi inte. det har blivit så jäklamycket runtfarande den här julen så det är så himla skönt att vara hemma en hel helg och ta det lugnt. Jag tycker att det är tråkigt att inte träffa mina flicks men jag kommer upp någon annan gång!

Jag har iaf trådat ihop några nyårslöften. :)

Angående mitt förra inlägg.

Haha. När jag satt och åt lunch zappade jag över till Ray. Jag vet inte vad programmet heter riktigt men det går på trean i repriser hela tiden. Jag är inte så mycket för såna där program, vanligtvis så har de tjocka amerikanska männen en söt lite fru, hon tar hand om barnen och lagar mat medan männen ska vara roliga. Men idag asgarvade jag. Ray´s fru hade nämligen pms och Ray som inte visste vad han skulle göra mitt i alla förnedringar sprang iväg på apoteket och köpte ett medlel för att minska hennes pms, vilket inte var så uppskattat, mitt i allt kom Rays mamma innanför dörren.

Fru: Vad har du köpt till mig, ett jävla piller för att ta bort min bitchighet?
Ray: Ja.. j.. mj..
Fru: Vänta jag tar ett piller så får vi ser hur det fungerar... JA, TITTA DET HJÄLPTE, DINA KALSONGER HOPPADE NER FRÅN SÄNGER OCH GICK RAKT TILL TVÄTTKORGEN.
Rays mamma: Ja Ray, får se om det hjälper mig med, JA SER DU MIN MANS TÅNAGLAR HOPPADE UPP FRÅN GOLVET OCH KRÖP IN TILL PAPPERSKORGEN.

Jag skrattade så tårarna sprutade, det var ju precis som jag skrev i mitt förra inlägg.


Trötthet.

Gud vad jag är färdig som människa, min kropp är alldeles för seg för att orka kliva upp klockan åtta på morgonen. Igår var Sandra här en sväng och äntligen så kom vi igång med vårat resultat, fast det kändes inte så där på pricken bra men det får allt bli som det blir. Vi skickade även in vårt syfte.

Innan vi körde igång igår så blev vi bara tvungen att diskutera killvanor. Varenda flicka i ett förhållande som jag har pratat med det här om har samma problem, det är helt otroligt. Vi diskuterade deras lathet eller i ett finare ord, deras oförmåga att tänka. Varför är det så att killens bästa kompis heter dator? Och varför är det så att när något jobbigt kryper sig på så som att tvättkorgen svämmar över med kläder, disken luktar apa, att det stor en stor plastpåse i hallen med gamla glasflaskor som måste tas ut, att det har kommit fram nya husdjur så som dammråttor, att det ligger en hel hög tidningar som måste sorteras och att det är asskitigt på toaletten, så ser dom inte vad som behöver göras!? Och varför är det så att pojkar behöver påminnelse till allt möjligt? Varför behöver inte jag det? Detta är ett fenomen. Men till den stora frågan: vad i helvete ska man göra åt det? Sandra och jag kom fram till att man skulle lämna allt framme, tills det luktar unket och de har slut på rena kläder. Men som när jag pratade med min mor i telefonen om just samma problem sa hon Lilla gumman, jag har haft ett hål i väggen i snart tre år. Så länge vill jag inte vänta på att nåt ska göras.

Om jag vet att det måste göras något tråkigt som att badrummet behöver städas så gör jag det först så att jag får det gjort och sen gör jag något roligt. De flesta pojkar är helt tvärt om. Jag har kommit fram till att jag är en curlingsambo.

Så vad ska man göra åt det? Jag får panik. Jag vill inte leva mitt liv som en mamma åt min sambo.

Låt mig tillägga att jag inte drar alla pojkar över en och samma gräns, då skulle det bli världskrig. Och att jag är väldigt glad att det enda som vi diskuterar om i vårat föhållande är just om städning istället för andra dumma saker. Men jag vill ha nog! Man kan ju tänka sig att pojkar gör sånt som flickor helst inte vill göra typ som byta däck på bilen, men är det lika värt att göra det två gånger per år som att städa varje vecka? Jag är tveksam.

Imorgon åker vi till Umeå! :)

Julstök.

Mamma, viskade Lucas över frukostbordet, svara tyst, kan du fråga var Peter snopp sitter? Är dom inte för roliga. Kids, stackars Peter, när svärföräldrarna och alla andra man ska "impa på" sitter vid bordet. I helgen har jag och Peter varit nere i Baståsen, det har varit så skönt och lugnt. Dock lämnade jag Peter på lördagen så han fick åka iväg och pimpla med pappa och Robert medan jag och min sis var i Hudiksvall. Där hittade jag ett par stövlar och en alldeles ny och fin kamera, min gamla gick tyvärr och dog.

På julafton låg jag i feber men jag hade ändå mys med god mat. Äntligen fick jag min efterlängtade radiostyrda bil som jag har tjatat på i femton år. Så min bror och hans flicka inhandlade en på biltema. Några år försent, men det är skitroligt.. Ska visa den för Sandra senare när hon kommer hit för plugg.

Jag förstår inte varför de skulle lägga en rapport som vi ska vara klara med efter jul. Det känns så tråkigt att jag skulle kunna ha varit hemma och myst med familjen nu men då måste det pluggas. jag blir så less och längtar till sommaren då jag fan inte ska ha några släpande tentor efter mig.

Nu ska jag gå ner och hämta tvätt.

Min kropp vill inte hänga med.

Jag tror inte att mion kropp är riktigt upplagd för träning, jag tror inte heller att den är upplagd för plugg, den har helt enkelt tagit jullov utan att min hjärna följt med. Imorse vaknade jag halv tio, hemskt! Jag blir så stressad, jag som skulle ha gjort så jäkla mycket idag, men ack. Jag har fortfarande ont i kroppen och ibland i halsen, men det tror jag knappast kommer från träningen.

Igår var Sandra här hela dagen och tro det eller ej men vi har gjort färdigt våran bakgrund till rapporten. Och inte nog med det så fick jag faktiskt ett B på min mikrobiologitenta. Det känns jävligt bra måste jag säga.

Imorgon är det självaste julafton och jag har ingen som helst stämning i kroppen, men det blir nog när jag kommer hem till Baståsen för firande, det ska bli så himla skönt. Det är alltid lika kul att ge bort julklappar. :)

Nej nu ska jag hoppa in i duschen och väcka min kropp.

Fotbollsträning.

Behöver jag säga nåt mer? Fy fan. Jag har inte tränat på fyra månader. För ett tag sen frågade Sandra mig om jag ville följa med och träna med Matfors bara för kul. Vi var fyra stycken väldigt nervösa flickor i bilen på väg till Nordic, det började lite konstigt men slutresultatet idag är att jag är död i min kropp och fruktansvärt trött. Det gick inte alls bra igår, jag hatar att jag är så jävla dålig nu för tiden.

Snart är det jul och Sandra ska komma för plugg. Jag vill ha lov!

Välkomna till min vuxenvärld.

Igår spenderade jag ganska många minuter på toaletten och började då tänka på mitt liv. Tänk vad allt förändras snabbt, allt går så himla fort och jag känner att jag inte hinner med. Jag får lite ångest ibland, jag tänker mig att jag ska få varje minut att räknas men det slutar alltid med att jag sitter och tittar på något världelöst program, typ judys domstol på tv, det är verkligen skitdåligt. Åter till ämnet, förut längtade jag verkligen till det att jag var stor, jag skulle ha en man, ett hus, ett bra jobb, helst två katter, två kvigor och här kan vi även slänga in lite hundar och barn. Det skrämmer mig, det är väl nu man ska leva? Ända sen jag träffade Peter har jag velat haft barn, jag har verkligen sett det framför mig så glada vi var när vi satt där med ett litet knyte i handen, men igår fick jag panik! Stopp och belägg, jag är ju ung. Jag är verkligen imponerade av alla unga föräldrar, jag förstår inte att dom kan vara så stålsäkra på att det är nu vi vill ha barn. Jag hoppas att jag kommer till den punkten i mitt liv någon gång, men just nu njuter jag av Albin och Lucas... Jag tror att jag nu bestämt vilken pojke jag ska ha för resten av mitt liv, det är tur att han inte läser min blogg annars skulle han nog ha kissat på sig. Men nu sitter jag här, vuxen. Tjugotre år, en nyligen sambo i en bostadsrätt till och med, en katt har vi och vi handlar maten tillsammans. Fan vad jag är vuxen, det låter kanske lite pessimistiskt men jag är glad.

Jag vet inte riktigt vad jag ville ha sagt med min så långa text, men det är nog att jag är rädd och glad på samma gång. Speciellt nu när vi kommer att få leva på distans, Pete har nämligen kommit in på brandmannautbildningen och ska flytta till Kramfors. Men allt ordnar sig nog.

Åter till allvaret, Jag sitter nu i skolan och letar artiklar, jag och Sandra ska skriva en rapport om förlossningsdepressioner. Jag har börjat läsa Brooke Shields bok När regnet faller. Det är kansske därför min ångest om att skaffa barn träder fram. Den handlar om hennes liv efter förlossningen när hon inte vill ha hennes barn. Det skrämmer mig.

Till helgen ska jag och Sandra ha parmiddag med våra juveler (ehm, jag vet att pojkar brukar kalla sina fula kalkonhalsar för detta men ändå). Vi ska dricka vin och spela någon form av spel, hur vuxet är inte det? Jag klättrar på vuxenlistan. Igår var det även en tjej i min klass som frågade om jag hade barn, dom hade nämligen trott det, jag måste vara himla vuxen, eller så trodde dom att min lilla putmage var resultatet av en förlossning. Jag tror på det första alternativet. Efter vinet blir det nog en lugn helg, det finns en massa klappar som ska slås in och lite julrim som ska göras.

Puss!


SurCicci.

Det är jag just nu. När det går lågt mellan måltiderna kan jag bli ett djur som bara ärute efter att bråka, det är dock tur att min pojkis bara tittar på mig och ler. Det gör mig ändå argare. Han har just åkt iväg för att köpa mat och det är tur för annars hade han fått en pjäxa i huvudet. Jag är ett stort odjur innan vi ätit och efter maten blir jag världens sötaste, jag tycker synd om Peter ibland och jag förstår absolut inte varför han är så go mot mig när jag helst av allt vill banka honom gul och blå. Som sagt... jag har inte fått någon mat ännu.

Vi har just kommit hem från Åre. det var superkul det är skönt att få komma iväg lite grann, speciellt när man får bo gratis, annars hade jag aldrig haft råd. Vi kom fram kl tio på lördagen, Peters bror gjorde en praktvurpa en minut efter han fått på sig skidorna. :) Det var svinkallt och jättemycket folk i backen, vilket gör mig nervös, jag är så himla rädd att det ska komma någon och köra på mig, men efter två öl och någon jäger var allt bra igen. Jag tror jag har något fel i min fot efter min operation, nervtrådarna kan inte ha vuxit ihop för när jag väl blir kall om vänster fot går det stötar genom fötterna, en gång var jag nära på att svimma, det gör så jäkla ont. Men nu är jag hemma och kan äntligen mysa med min superkatt igen.

Imrgon börjar jag en helt ny kurs utan tenta. :)

One day untill judgement day.

Imorgon har vi tenta i Farmakologi och läkemedelsberäkning. Jag försöker göra mitt allra bästa för att se glad ut men jag gråter inombords, min hud strejkar på mig genom att blossa ut i finnar och min mage gör volter. Jag mår inte så bra.

Jag vet att jag har blivit en urtråkig bloggare på senaste tiden men det är bara för att hela mitt liv handlar om att plugga. Men allt detta ska bli bättre i nästa termin, då ska jag få er att skratta igen.

Puss

Aloha.

Ett jäkla tag sedan jag uppdaterade senast och jag ber förstås om ursäkt, livet är just nu ett enda stort moln av stress. Jag har dock en trevlig nyhet att berätta, jag klarade min omtenta så nu har jag inga oklarade tentor bakom mig. Förutom den som vi ska ha på fredag, jag känner det ända in till ryggmärgen att det kommer att gå åt helvete.

Det har varit en lugn och skön helg. I fredags satt jag och the flicks hos mig för lite idol, det blev dock lite vin och tidig sängläggning så på lördag längtade man att få kliva upp. Vi har nämligen en liten tradition på helgerna. Det ska alltid vara en jättegod frukost med ägg, gurka, tomater, olika skinkor, ost, juice och oboy och allt detta tillsammans med Miami inc. Det är supermysigt. På lördagkväll åkte vi hem till  the hood, alltså Baståsen för supergod mat och vallning av skidor. Igår hade jag dock en liten dålig dag, jag Pete och hans bror skulle iväg och åka längd på söndra berget, jag är absolut skitdålig det var dock fem år sedan jag stog på ett par skidor. Det hela slutade med att jag halvgick med skidorna på tills jag kom fram till värmestugan och där satt jag och surade tills pojkarna kom tillbaks. Jag tycker inte riktigt om att göra saker jag inte är bra på...

Denna vecka består av asmycket plugg, för på fredag har vi sista tentan tills det nya året börjar, det känns så himla bra. Sen på fredagkväll sticker jag, Pete och han bror till Åre för riktig skidåkning.

Nu ska jag plugga en snutt med Mickis.

Right in your face!

.. och där satt den! Jag fick D på min tenta och är så otroligt nöjd som man bara kan bli. Alla vi flickor klarade tentan vilket kändes kanonbra så igår bestämde vi oss för att skåla för det. Vi satt här, drack vin och spelade rappakalja, toktrevligt. Det var faktiskt längesedan jag hade riktigt jäkla kul på en förfest. Sen for vi ner på stan, vi skulle sjunga kareoke, men det var ingen sån och tur var väl det för jäklar i mig vad det var fart i oss. Vi gick iaf in på Bishops och tog en öl i ett isglas. Sandra och Michaela drog ut och skakade sina lurviga medan jag, Josse och Frida satt kvar och kvällen avlutades med två praktvurpor, en vid intersport och en rakt i en vattenpöl, det var snorhalt ute. Väl hemma igen åt jag en subwaymacka med Werner och somnade som en liten sten. Och faktiskt mår jag riktigt bra idag, jag har tom städat och donat.

Funderade en skvätt på om jag skulle på julmarknad nere på stan idag men det regnar så fasligt så jag myser nog ner under mitt täcke istället.

Imorgon ska jag ta TBC-spruta!

Tack alla goa flickor som var med igår, skitkul!

Gräsänkling.

Eller kallas det så? I alla fall så åkte Peter till Arlanda tidigt imorse för att hoppa på ett flyg till Tyskland idag. De ska dit några kompisar och dricka öl. Det har jag tyckt varit jättebra för min Pete... ända till jag ringde imorse, då jag blev otroligt avundsjuk Hej, ja det är jättekul har redan hunnit fått i mig två öl och en jäger, fy fan vilket fusk!! Här hemma sitter jag bland diareébakterier och herpespluggande. Men men, när han ringer mig och är bakfull kanske jag känner mig lite bättre. Jag vet att jag är ond.

Det är äntligen snö här, fast bara lite. Det blir aldrig så där riktigt mycket snö i städer då saknar jag Baståsen, fan vad mycket prat det har blivit om Baståsen på senare tid, jag måste verkligen längta. Min syster sa till mig idag att hon aldrig har sett mig plugga så mycket som jag gör nu, hon påpekade även att jag verkligen behöver en paus. Men det går inte, vi har hur mycket som helst i skolan och varje dag så har jag och mina pluggkompisar panik. Jag trodde inte att jag skulle ge mig in i något sånt här så helhjärtat någon gång men det gör jag verkligen, visst har min stressmage och min kycklingallergi kommit tillbaka men det skiter jag i, för man har inte råd att kugga på några tentor. Nej jag välkomnar paniken i mitt hem och smittar ner det på Pete och min kära Werner.

Igår kom min bror hit för så vi åkte på Biteline och käkade pizza, någonting att se fram emot iaf, BITELINEPIZZA i matlådan!

Nej nu ska jag bege mig till Sandra.

Ännu mer snö.

Idag har jag och Pete följt skidåkningen och det hela slutade i två svenskar på topp. Helt otroligt. För övrigt är jag ett stort fan av Kalla hon verkar så ofattbart karmatiskt och empatiskt, man vill bara nypa henne i kinden.

Igår var vi på biopremiären av Madagaskar 2, helt sjukt bra var den. Det var skönt att bara tokskratta i en och en halv timme.

Nu har jag bara 20 frågor kvar i farmakologihelvete, sen är jag klar med den delen, vilket känns najs.

Ikväll ska vi till Peters kusin på middag.

Ack så tråkig uppdatering.

Ännu en dag i ett skolträsk.

Så nu sitter jag här, i ett pluggrum i skolan och försöker komma på det intressanta med Farmakologi, det är inte så att det är ointressant men det känns som att man måste börja tentaplugga tre veckor innan tentan för att hinna med allt. Denna kurs har vi även två tentor, ett skit.

Jag har kommit på att jag blir beroende av goda ting ganska lätt, t.ex. om jag dricker en mellanöl till maten så vill jag verkligen ha den där mellanölen till nästa måltid nästa dag också, det är farligt. Och t.ex. när jag tuggar tuggummi som jag inte är kapabel till att göra. Helst så köper jag ett av de största paketen jag kan hitta, det börjar bra och jag tar bara ett men efter fem minuter så tar jag ett till och sen så är påsen tom och jag ser ut som en hamster, då är det lika bra att spotta ut. Jag måste ha någon beroendegen i kroppen.

Annars så är jag fortfarande less på människor som är översittare. Jag hatar även den här månaden. Vet ni förresten att det ska vara julskyltning i Baståsen i december, helt sjukt. Snart borde vi kunna starta ett helt litet land, där alla har en varsin Gränsforsyxa så blir vi som de lilla USA, där alla har en egen häftig pistol. Baståsen har dock alltid varit coolt och jag är fakiskt jävligt bra på att kasta yxa. Vad annars skulle man göra i det lilla Baståsen? Min bror kastade sin egna yxa i huvudet en gång så han fick åka in och sy. Så det händer saker i Baståsen också ska ni veta.

Jag har sett att många frågar om vilka som läser sina bloggar. Det vill jag också veta, så om ni vill så får ni gärna lämna en liten kommentar. Det känns som jag kan vara hur personlig som helts nämligen och det vill vi inte att det ska gå till överdrift.

Vad har jag blivit för kärring?

Nu mer så slutar min hjärna att fungera efter friends, jo jag ska tala om att jag är jävligt trött, vilken jävla månad!? Alldeles nyss började jag hjyssa lite sött åt Peter att jag var lite trött i ögat, jo visst efter denna blogg blir det bums isäng. Jag tycker inte om kvällar om det inte är Grey´skvällar. Vi ska iofs gå på Madagaskapremiär imorgon, hur ska det gå? Förresten så blev jag förbluggad över hur få det var som hade bokat platser, sex stycken inklusive oss, uppfattar inte människor bra konst nu för tiden?!

I helgen blir det dölugnt, jag är trött, har inga pengar och jag måste verkligen studera. Jag är lite ledsen att jag missar flickornas middag på fredag, men om man varit tillsammans i sex månader så har man. Lite jävla lyx ska man ha (vi hade gratisbiljetter till bion).

Annars så blir jag fruktansvärt irriterande på de små snorungarna som går i min klass. Till exempel så hade vi läkemedelsberäkning igår, och fine det är ganska basicmatte men om man inte läst matte på sex år så är man lite rockie i ämnet. Men det ska jag tala om att det var inte de små fjantarna kommentarer som men alltså ursäkta, det här kan man ju redan eller ååååh eller stoooort suck, ekades i föreläsningssalen. Varför ska man överhuvudtaget bli sjuksyrror om man inte kan visa respekt för andra människor?!

Nej nu ska jag sova.

Snö & Sol.

Ljuvligt, kom just upp från badet, en rejäl skrubbning kan alla behöva ibland.

Igår var det fest hos oss. Himla trevligt, massor med charader osv. Werner var centrum för uupmärksamhet och en hel bag in box var uppdrucken... Inte bara av mig vill jag tillägga. Vi gick ut, i ungefär en kvart... Sen gick jag, Yose och Pete och åt. Jag vet, lite tråkigt men ack så skönt. När vi kom hem städade vi undan hela lägenheten och la oss. Imorse vaknade jag av att solen lyste in genom fönstret, käkade en god frulle och sen blev det en promenad.

En väldigt intressant diskussion är det där med frikort, när man är i ett förhållande. Peter har en tjej som är med i det där programmet där alla har massa olika talanger, inte Hayden och jag har fem frikort, det är väl för fan rättvist?

Det känns så fruktansvärt skönt att inte behöva plugga idag.

Ikväll blir det supergod mat och filmmys. Fan vad jag älskar helger och Werner.

wtf.

Jag har blivit utmanad av Louise.

Här är reglerna:
1. Länka till den som har taggat dig!
2. Berätta 7 personliga sanningar om dig!
3. Tagga 7 nya personer i slutet av ditt inlägg!
4. Skriv ett meddelande i de 7 personernas blogg så de uppmärksammar att de blivit taggade!

Sju sanningar om mig.

1. De jag älskar mest i hela världen heter Ablin & Lucas.
2. De enda jag är riktigt bra på är sport.
3. Under en jävligt hård yta, ligger en liten mjukis.
4. Jag hatar lögner.
5. Jag är alltid ärlig.
6. Har väldigt lätt att läsa människor.
7. ... har tyvärr jävligt lätt att döma människor också.

Jag utmanar.

Yose
Saris
Anne
Stefan
Magda
Michaela


Sicket skit.

Den här veckan är nog den sämsta av alla veckor jag har pluggat än så länge. Vi har börjat en ny kurs farmakologi och mikrobiologi, vilket känns skitkul. Vi pratar om en massa olika bakterier som skapar olika sjukdommar, det kommer ändå vara kul att plugga till för det är ju något man måste veta. Samtidigt pluggar jag dock till omtenta på filosofi och etik, vilket inte alls är roligt. Det värsta är att jag verkligen känner att jag bara vill gå dit på lördag och skriva nåt bara för att ha gjjort den, men då måste jag göra om den igen, suck. Så nu varvar jag istället med att tvätta, plugga och klippa bajs ur Werner stjärt... Tvättbiten är ganska rolig.

Annars så är jag återigen på asdåligt humör och jag vill just inte göra någonting än att bli klappad på av Peter och det är trist. Här kommer en bild på Lucas som Peter har donat med, den kommer att göra mig på lite bra humör en stund.



Ah.

Nu skriver jag en blogg enbart för att inte somna på soffan. Men det är mys. Ikväll blev det lugnt och skönt, till middag blev det lövbiff med mögelost och ett gott rött glas med vin, sen har det varit Bond. Åh, Bond. Who doesn´t love him? Näe egentligen kanske inte. Han är världens player och har minst sex med två olika flickor på varje film och en av dom dör alltid. Men jag vill ändå se den nya.

Nu ska jag tillägna en liten del av denna blogg till världens underbaraste katt Werner. När Peter var borta i veckan fick Werner för sig att han skulle skydda mig på något sätt. De senaste nätterna har han legat med sitt huvud på mitt huvud och varje gång jag rört på mig så har jag känt hans mjukbolliga tass mot min kind, det är helt otroligt. Fast en natt bet han mig dock i huvudet men sånt glömmer man lätt bort....


Äntligen.

Tentan på Anatomi & Fysiologi är avklarad och det kändes ganska bra nu har jag bara omtentan på lördag sen så kan jag återgå till det normala. Det är att vara en normal människa som inte överreagerar, är sur, stressad och på allmänt dåligt humör. Egentligen så är jag redan på lite bättre humör, för vi har städat badrummet i lite över en timme, det ger en sorts harmoni i mitt liv. Peter tog hand om avloppsgeggan och jag finputsade toaletten, asskönt!

Igår var det festligheter med klassen hos Frida, himla trevligt och alldeles för gott vitt vin. Jag har inte haft nåt för vitt vin förut och istället bälgat i mig rött och fått enormt stora problem med magen. Men för typ två månader sedan har jag bara köpt vitt och det är ju fantastiskt gott! Ja i alla fall så åkte vi ner på kåren och spelade en himla massa grejer där hade dom biljard, fotbollsspel, coron och allt massa kul.

Fan vad jag älskar helger, då kan man mysa och bara ta det hellugnt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0