.

Ååh, jag sliter mitt hår! Jag trodde verkligen att jag skulle hinna att bli frisk, men se så jag ser ut! Tussen i näsan är på grund av en klassisk täppning. Det som är mest pissigt med det här är att jag vekligen skulle vilja träna, förra träningen gick faktiskt bättre än väntat, men det får väl vänta en veckjävel till då.



Annars så lever jag som en ensamstående tvåbarnsmamma nuförtiden... Jag kikade just på nyhetsmorgon och där sa de precis "djur är någonting som värmer i höstmörkret", jag kan inte annat än att inte hålla med. Min energi läggs åt att katterna ska tycka om varandra. Vid 05-06 på morgonen börjar det, Nino kikar på mig med sina stora kattögon, hon hoppar upp och slickar på mig tills jag vaknar. Vid 08 kliver jag upp för att ta ge dom mat för att sedan tömma kattlådan. Sen ägnar jag förmiddagen åt att hålla dom vakna. Vid 10 gå dom och lägger sig, då dom får sova till kl 14, då är det dags att kliva upp, för om dom sover längre härjar dom hela natten så jag inte får en liten blund. Kvällen går åt till att kasta bollar, bygga kojor och slänga råttor.



Här ser vi Nino och hennes koja, tyvärr så är hon inte så energisk att hon hoppar runt och tyvärr uppfattar Werner att hon vill busa när hon gömmer sig, vilket bara gör att det blir värre.



Här ser vi Werners kamp till att få ut godis som jag stoppat i flaskan.

Om det finns någon där ute som har bra ideér hur man kan stimulera katter eller hur man får katter att tycka om varandra, så får ni göra höra av er!