.

Inte riktigt men jävligt nära ibland. Efter en filmkväll med diverse onyttigheter bestämde vi oss idag för att ta en sväng upp till norra berget för att avnjuta tanternas goda våfflor med hjortronsylt, men när vi väl hade kommit upp för trappan utanför vår läggenhet ände jag hur min kropp inte hängde med, svetten började rinna och jag kände att en svimmning inte var långt borta. Utan att visa något för Pete som redan var två meter framför kämpade jag mig ytterligare tio meter men sen blev jag tvungen att stanna. Vi vände och gick till min lägenhet istället. Jag har två infektioner i min kropp som vägrar ge med sig. Så nu ligger vi här i soffan efter att just ha ätit två subwaymackor med två datorer i famnen... och här kommer jag att fortsätta ligga..