Höstens första -dag
På fredag har vi som skrivet den första tentan, det känns lite pirrigt måste jag erkänna. Så nu sitter jag i storplugg hela dagarna. Livet blev dock lite ljusare när jag idag gick och hämtade mina glasögon, bokstäverna blir bara svartare och raderna håller sig för sig själv. Jag tror även att den här fula kisningen försvinner inom kort.
Back to reality.
Dag 2.
Igår blev det fest, riktigt mycket fest. Vet inte om jag druckit så många shots på en kväll förut, men jag har överlevt. Men jag har i alla fall lite skvaller, igår var det en kändis på den lokala puben här i Gällivare, Jonas från frusna män söker kärlek. Skapligt coolt va?! Vi pratade i alla fall lite och jag fick lite information om om serien, han var dock lite konstig, men det gör inget, jag fick prata med en kändis!!
Det har varit en väldigt lugn dag idag, jag har knappt rullat ur soffan.
Nej, på fredag har jag tenta.
Ljuvliga Gällivare.
Efter elva timmar så är jag nu äntligen framme i norr. Det tog mig tretton timmar att komma till USA/Atlanta... Jag har några saker att skriva, för det första så tycker jag att man bör tvätta håret åtminstone en vecka innan avfärd, det kan nämligen lukta för den stackare som sitter bakom. För det andra så tycker jag vekligen att man på ett nattåg ska upprepa det man säger som lokförare två gånger, jag vaknade vid klockan sex av att han sa att dom skulle koppla bort en del vagnar som skulle åt ett annat håll. Det skapade panik i mitt huvud och i andras när jag irrade runt för att leta efter någon som visste. Men, jag är framme.
Ikväll ska vi ut och titta på Josses kompis Kjell-Ove som ska vara med på en modevisning på en lokal bup. Haha. Men det kommer nog att bli skitroligt.
Nu ska jag göra sånt som man bara måste efter elva timmar på ett tåg gå på toaletten, borsta tänderna och duscha.
Förresten så ska jag bli en brillorm.
Puss!
Aloha.
Allt har varit lugnt det senaste dagarna, jag har dock bara varit skitstressad över mina två seminarium.... som jag fick reda på i måndags att de inte var obligatoriska dvs att man inte betygsattes. Grymt jobbigt. Jag hade nämligen tackat nej till en fest I Härnösand. Men det var dock ganska skönt att ta det lugnt en helg.
Den här helgen ska jag iaf åka till Gällivare för att träffa my friend Josse. Det ska bli kulkul.
I am the wilderness locked in a cage.
Idag har jag, Jossan och Sandra varit ute på Birsta, vi har sökt med ljus och lykta efter en bra och lång tröja utan framgång, jag hittade en med renar på som verkligen var supersöt men jag måste verkligen tänka på mitt rykte nu när jag börjar skolan, man vill ju fortfarande vara med i den så kallade hippa gruppen. Jag hittade en kjol, som jag senare fick väldigt fina kommentarer om från en anställd på Åhlens, vilket nu gjorde så att jag alltid ska gå in på Åhlens.
Efter jag väntat på Pete och hans nya fina frisyr gick vi och käkade på O´learys, himla käckt. Vi beställde en varsin stor öl, åt god mat och snackade skit. Väldigt mycket skit, eller egentligen var det sofistikerade samtalsämnen, sånt som man vanligtvis pratar om, så som orättvisor vs rättvisor och så klart så tycker jag alltid att jag har rätt medan Peter tycker detsamma. Men som skrivet, det var god öl. Nu tänkte jag slänga mig på soffan med ett glas vin under tiden Pete är på fika.
Och imorgon, då är det minsann bankett.
You label me I label you.
Idag har jag varit på skolan och varit duktig, hela fem timmar har jag läst om sjuksköterskehistoria. Förr i tiden tyckte nämligen högt uppsatta män att sjuksköterskor inte skulle få någon lön, det vi gjorde var av godhet och för gud så klart, lönen fick vi i himlen. Himla ekonomiskt måste det ha varit att varit gubbe i slutet av 1800-talet.
Jag har ett litet dagstips idag, jag gjorde nämligen illa mig på fingret i helgen och tvingas bära plåster så att inte flärpen ska rivas av. Det enda som jag hittade i Peters lägenhet var skalmanplåster och det fungerar skitbra, mycket bättre än vanliga plåster, så jag ska fortsätta vara supercool med Bamseplåster.
Nu ska jag gå och koka potatis.
I went to Hell and back.
Min klättring gick jättebra, jag ledde faktiskt två leder och småramlade, Peters klättring gick hur mycket bättre som helst. Jag har inte hört en man glädjetjuta så högt ever. En otrevlig sak som inträffade var i alla fall att vi väcktes halv fyra på natten av ett norskt par som storbråkade, jag har aldrig hört något värre, vi trodde för en sekund att dom höll på att ta livet av varandra, efter det hade vi båda svårt att somna om.
Nu har vi även bokad biljetter till Disturbed på min födelsedag. Ska bli hur kul som helst!
En vecka i skolan är avklarad och jag har hittat tre kompisar, det ni. Det är svårt att ragga kompisar, för det visar sig inte förrens efter ett tag var det är för typer, men det har vi som tur var redan rett ut, det ser lite vitt vin på en onsdagskväll till. Det har hunnit vara en föreläsning och den gick igenom hur sympatiska vi sjuksköterskor skulle vara, jag dog nästa i fyra timmar. Tentan kommer i alla fall att vara lätt om vi bara ska förklara hur empatiska och trevliga vi ska vara.
Mr cowboy.
Igår diskuterade Pete och jag om vi var konstiga. Vi träffade nämligen en man som inte alls hade plogat ända fram. Han förstog inte det sociala spelet och nu undrar jag om man själv beter sig konstigt. Pete och jag är egentligen världens skummaste människor som bara har kompisar för att de tycker synd om oss, vore det egentligen inte lite fruktansvärt? Jag vet att jag ibland kan uppträda lite konstigt, men det är mest när det handlar om att jag måste gå på toa, då kan jag bli helt maniskt, men någon liten last måste man väl få ha.
Nej nu ska jag gå och fixa mig lite inför nya kvällen.